Skip to main content Skip to search
skyes pa/
ID:
T12412
  • སྐྱེས་པ (Tibetan, Tibetan script, Original)
    • >  skyes pa/ (Tibetan, Latin script, Transliteration-THL Extended Wylie Transliteration)
    • >  kyepa (Tibetan, Latin script, Transcription-THL Simplified Tibetan Transcription)

arisen, created phenomenon, man, [male] human being, husband, be born I [p སྐྱེ་བ་ born, arisen, occurred, taken birth, developed, dawned, (II]; 1) man, male; 2) (being, person; 3) created phenomenon

Subjects

སྐྱེ། སྐྱེ། སྐྱེས། སྐྱེས། Hopkins' Translations: created phenomenon; created; man; human being [synonymous with skyes bu]; produce; grow; be born; persons; that which is createdOthers' Translations: {C}to be unproduced from the very beginning; (manner of) birth; come forth; issued; source; creation; person; beingSanskrit: {MSA.MV}jāta; {C}janman; {C}nirjāta (=niryāta); {C}jana; {C}pumān; {C}puruṣa; {MSA,MV}utpanna; {MV}utpatti; {MSA}upapatti; {MSA}upapanna; {C}ādyanutpannatvaComment: That which is created is the definition of product (byas pa).

Subjects

man, male person, year's crop, produce, adult, full grown, growth, born person, caused thing, something made, to be, bloom, man, male, to gain

Subjects

mi phyed pa'i dad pa skyes pa - experienced constant devotion

Subjects

1) to be born, arisen; pf. of སྐྱེ་བ་: born, arisen, occurred, taken birth, developed, dawned. 2) i) man, male, male person, husband. ii) being, person, human being. iii) created phenomenon

Subjects

sems la skyes pa - arose in his mind

Subjects

snying rje + - felt compassion

Subjects

ma las skyes nas - From the time my mother bore me

Subjects

felt; བདེ་བ་སྐྱེས་པ་ experienced bliss

Subjects

to bear, bring forth [a child]

Subjects

[162] 1. སྐྱེ་བའི་འདས་པ། 2. མི་ཕོ་ཁྱོ་ག། ... སྐྱེས་པ་དར་མ། ... སྐྱེས་པའི་སྒྲ། ... སྐྱེས་པའི་དབང་པོ། ... མིང་གི་རྣམ་གྲངས་ལ་སྐྱེ་རྒྱལ་དང། སྐྱེ་བས་རྒྱལ། སྐྱེ་བས་མཐོ། ཁུ་བའི་བདག་ཉིད། བགོད་བྱེད། ལྔ་སྐྱེས། མི་ཕོ་བཅས་སོ། 

Subjects

(1)སྐྱེ་བའི་འདས་པ། (2)མི་ཕོའམ་ཁྱོ་ག སྐྱེས་པ་དར་མ། སྐྱེས་པའི་སྒྲ། སྐྱེས་པའི་དབང་པོ། མིང་གི་རྣམ་གྲངས་ལ་སྐྱེ་རྒྱལ་དང་། སྐྱེ་བས་རྒྱལ། སྐྱེ་བས་མཐོ། ཁུ་བའི་བདག་ཉིད། བགོད་བྱེད། ལྔ་སྐྱེས། མི་ཕོ་བཅས་སོ། །

Subjects

ན་ཚོད་སྨིན་པའི་མི་ཕོའི་མིང་སྟེ། སྐྱེས་པ་ཁྱོ་ག སྐྱེས་པ་དང་བུད་མེད་ཅེས་པ་ལྟ་བུ། ཚིག་བསྡུས་ན་སྐྱེས་ཞེས་འབྲི་ཆོག་སྟེ། སྐྱེས་ཕོ་མོ་ཞེས་པ་ལྟ་བུ།

Subjects

=I. kri. (སྐྱེ་བ ityasya bhūta.) 1. ajāyata — སྐྱེས་གྱུར ajāyata a.ka.3.24; jāto bhavati — yo hyajāto dharmaḥ so'nāgataḥ, yo jāto bhavati na ca vinaṣṭaḥ sa varttamānaḥ, yo vinaṣṭaḥ so'tīta iti abhi.bhā.240kha/810 *2. jāyate — yad balājjāyate yattat phalaṃ puruṣakārajam abhi.ko.2.58; sañjāyate la.a.118ka/64; prasūyate — evaṃrūpeṇa vāgdurbhāṣitena iyān mahāpuṇyaskandhaḥ prasūyate a.sā.163ka/92; utpadyate — བཟླས་དང་མཆོད་པའི་ཆོ་ག་རྣམས། གཉིས་མེད (རིམ་ཉིད) ལས་ནི་རང་ཉིད་སྐྱེས japapūjāvidhānaṃ ca svayamutpadyate kramāt a.kra.40; pra.a.83ka/90; utpādayati — kauravyo janakāyastasmin prāsāde'tyarthaṃ prasādamutpādayati a.śa.36kha/32; udeti — iha yasmād viṣayād vijñānamudeti tadviṣayasadṛśaṃ tad bhavati nyā.ṭī.45kha/81; janma pratilebhe jā.mā.342/200; vardhate — ghṛtakumbhe mūṣikā yadvatsaha śukreṇa vardhate la.a.165kha/117 ཨཱིཨཱི. saṃ. 1. utpattiḥ — རྣམ་པར་ཤེས་པ་སྐྱེས་པ་ལས་སྔར prāgvijñānotpatteḥ ta.pa.222kha/914; utpādaḥ pra.a.13-4/27; udayaḥ — གཉེན་པོ་སྐྱེས་པ pratipakṣodayaḥ abhi.sphu.142kha/860; janma — སྐྱེས་པའི་ཉིན་པ janmadinam a.ka.37.27; bhūtiḥ — bhūtebhyo bhūtirasya na ta.sa.68kha/639; sambhavaḥ — mālāmādāya dvīpasaṃbhavām a.ka.14.78; prabhavaḥ abhi.bhā.4kha/880; utthānam — བྱིས་པའི་སོ་སྐྱེས་པ་ན bālasya dantotthāne vi.pra.56ka/4.98 2. = མི་ཕོ naraḥ — སྐྱེས་པ་དང་བུད་མེད naranārī vi.pra.252ka/2.65; naranārīgaṇāḥ a.sā.42kha/24; puruṣaḥ — strīpuruṣadārakadārikābhiḥ bo.bhū.124kha/160; pumān — སྐྱེས་པ་དང་བུད་མེད་ཀྱི་གཟུགས་སུ puṃstrīrūpam ta.si.255/169; śi.sa.175kha/173; ramaṇaḥ a.ka.10.80 3. varaḥ — བག་མར་སློང་བའི་སྐྱེས་པ varaḥ…varaṇārthī a.ka.40.193 4. apatyam — ཚངས་པ་ལས་སྐྱེས་བྲམ་ཟེ brahmaṇo'patyaṃ brāhmaṇaḥ pra.a.6-5/11 5. pā. jātā, adhimuktibhedaḥ — jātājātā grāhikā grāhyabhūtā…

Subjects

yuktā'yuktā saṃbhṛtā'saṃbhṛtā ca gāḍhaṃ viṣṭā dūragā cādhimuktiḥ sū.a.10.2, 3; jātā atītapratyutpannā sū.a.162ka/52 6. yoniḥ — སྙན་པ་གྲོང་པ་ཉིད་མིན་སྐྱེས། བརྗོད་བྱ་ཡི་ནི་ཉམས་དག་བསྟན vācyasyāgrāmyatā yonirmādhurye darśito rasaḥ kā.ā.2.289; ཀུན་ཏུ་དབྱེ་བ་ལས་སྐྱེས་པ། དེ་དག་དབྱེ་བ་ཤིན་ཏུ་མང atyantabahavaḥ teṣāṃ bhedāḥ saṃbhedayonayaḥ kā.ā.3.3 ཨཱིཨཱིཨཱི. bhū.kā.kṛ. 1. jātaḥ — jāto bhavati tathāgatakule bo.bhū.168ka/223; sañjātaḥ a.ka.24. 142; upajātaḥ — ཐེ་ཚོམ་སྐྱེས་པ upajātaḥ saṃśayaḥ ta.pa.249ka/971; samupajātaḥ — གཤོག་པ་སྐྱེས་པ samupajātapakṣaḥ ta.pa.309kha/1081; nirjātaḥ — བསོད་ནམས་ལས་སྐྱེས་པ puṇyanirjātam vi.va.158ka/1. 46; prajātaḥ a.ka.108.107; utpannaḥ ta.pa.31ka/509; samutpannaḥ ta.sa.110ka/957; upapannaḥ śrā.bhū.8kha/19; prasūtaḥ ta.pa.136ka/723; sambhūtaḥ ra.vi.110ka/68; uditaḥ pra.vā.2.420; janitaḥ ta.sa.100ka/884; upajanitaḥ ta.pa.241ka/197; rūḍhaḥ — ང་རྒྱལ་སྐྱེས་པ rūḍhāhaṃkāram kā.ā.2.272 2. vivṛddhaḥ — ནགས་ཁུང་དག་ཏུ་སྐྱེས་པའི་རི་བོང་ལ vane vivṛddhasya śaśasya a.śa.105ka/94 ཨཱིV. vi. jā — ལས་ལས་སྐྱེས་པ karmajam pra.a.15-5/35; ruhaḥ — མཚོ་སྐྱེས saroruham a.ka.68.108; saṃrohī — པད་མ་ཆུ་ལས་སྐྱེས་པ kamalaṃ jalasaṃrohi kā.ā.2.187.

Subjects

1. སྐྱེ་བའི་འདས་པ།

Subjects

2. མི་ཕོའམ་ཁྱོ་ག། སྐྱེས་པ་དར་མ། སྐྱེས་པའི་སྒྲ། སྐྱེས་པའི་དབང་པོ། མིང་གི་རྣམ་གྲངས་ལ་སྐྱེ་རྒྱལ་དང༌། སྐྱེ་བས་རྒྱལ། སྐྱེ་བས་མཐོ། ཁུ་བའི་བདག་ཉིད། བགོད་བྱེད། ལྔ་སྐྱེས། མི་ཕོ་བཅས་སོ།

Subjects

Other Dictionaries

Other Dictionaries

Phoneme: