Skip to main content Skip to search
bdag
ID:
T97076
  • བདག (Tibetan, Tibetan script, Original)
    • >  bdag (Tibetan, Latin script, Transliteration-THL Extended Wylie Transliteration)
    • >  dak (Tibetan, Latin script, Transcription-THL Simplified Tibetan Transcription)
Related In-House Dictionaries

Related In-House Dictionaries

Passage ID 367

[493.5] ...'dir bdag zhes bya ba'i dgag bya rang mtshan pa zhig med kyang thag khra la sprul ltar bdag 'dzin gyi zhen yul sun ma phyung na bdag 'dzin spong mi nus pas de bshad pa ni/ spyir gang zag dang chos zhes pa'i gang zag ni rang gi gdags gzhi'i phung po la brten nas btags pa'i gang zag lhas byin lta bu yin/ chos zhes pa ni chos dang gang zag gnyis su phye ba'i [494] chos gang zag gi gdags gzhir gyur pa lhas byin gyi mig lta bus mtshon gang zag gi rgyud kyi phung po dang de las gzhan pa'i chos thams cad d o/ bdag gnyis ni/ gang zag rang bzhin gyis grub pa gang zag gi bdag dang/ chos rang bzhin gyis grub pa chos kyi bdag ste/ dper na thag khra la sprul du 'khrul dus thag khra'i steng gi sprul lta bu bdag 'dzin gnyis kyi zhen yul te/ de gnyis ni ri rva ltar tha snyad du yang med do/ (see continuation under bdag 'dzin gnyis)

Notes

Yon tan rgya mtsho discusses the two kinds of "self" or individuality, that pertaining to persons (gang zag) and that pertaining to reality as a whole (chos), as factors to be eliminated through clearly identifying what they are about within the context of the Prasaṅgika interpretation of the two realities.

References
Passage ID 366

...des bas na bla'i nus pa ji tsam che ba de srid du grol myur ba yin pas snying stobs kyi go cha bskon par bya'o/ de la 'di snyam du las dang po pa ni bdag tu blta ba la goms pa/ nyon mongs pa dang bcas te de ltar skye ru mi 'dod snyam pa'i zhum pa spang bar bya ste/ ci'i phyir na 'jig tshogs la blta ba de bzhin gshegs pa'i gdung yin par bshad de bdag tu blta ba la brten nas byang chub kyi sems kyi ba'i tshul/ 'od srung gis zhus pa las/

dper na lung bcas 'dam rdzab chu las ni
pad ma skye yi thang las nam yang min
de bzhin nyon mongs log ldan skye bo la
rgyal sras rnams kyi rgyal ba'i chos rnams skye/

zhes dang/ rin chen phreng ba las/

ji srid phung por 'dzin yod pa
de srid de la ngar 'dzin yod
ngar 'dzin de las yang las ste
de las kyang ni skye ba yin/ ... (see under theg pa chen po)

Notes

At the beginning of his account of the pāramitās, 'Jigs med gling pa identifies the self-centred view and the influence of emotions as two major problems. When these are taken hold of by thabs, however, they serve as the cause for developing yon tan (see under theg pa chen po).

References
Passage ID 365

snga ma [bshes sbring:]

dran pa nye bar bzhag rnams kyis ni
phyin ci log bzhir lta ba phung khrol ba/ zhes gsungs/

de ltar du lta ba'i bdag gcig kyang med na/ las dge ba dang ni mi dge ba'i 'bras bu su zhig gi spyod snyam na/ de'i rang bzhin bdag gzugs la sogs pa'i ngo bo nyid yin pas bkag par bya ba ni/ bshes sbring las/

gzugs ni bdag ma yin zhes gsungs te bdag
gzugs dang mi ldan gzugs la bdag gnas min
bdag la gzugs mi gnas te de bzhin du
phung po lhag ma zhi yang stong rtogs bgyis/ zhes pas/

(1) bdag ni gzugs la sogs pa'i ngo bo nyid ma yin te/ gzugs la sogs pa dang 'dra ba kho nar mi rtag pa nyid du 'gyur ba'i phyir ro/ 'on te gzugs la sogs pa las gzhan zhe na/ de la dpyad par bya ba rnam pa gsum ste/ skyon byed ma he dang ldan pa bzhin du gzugs la sogs pa dang ldan pa zhig yin nam/ skyong byed ne'u gsing la 'dug pa bzhin du gzugs la sogs pa'i steng na gnas pa zhig yin nam/ yang 'khri shing dang gel ba la sogs pa la brten pa lhang de la gzugs la sogs pa brten pa zhig yin grang de la rigs pa brjod de/ bdag gzugs la sogs pa dbang ba ci zhig mchis te/ skyong byed ma he'i khyu rnams bkol ba dang/ bzho ba la sogs par dbang ba bzhin de'i 'dod pas gzugs la sogs pa 'dor ba dang len pa ni med do/

(2) mi 'dod bzhin du'ang gzugs la sogs pa 'jigs pa mthong ba'i [216] phyir bdag gzugs dang ldan pa ma yin no/

(3) phyogs gnyis ba'i don/ ji ltar 'di gzugs la sogs pa la gnas pa zhes brjod par bya ste/ gzugs can ma yin pa'i chos la ni skyong byed ne'u gsing la 'dug pa ltar bla 'og tu gnas pa rung ba ma yin no/ gang gi na/ de dag ni gnas pa mngon par gyur pa de la gnas pa'i bdag gis kyang gzugs la sogs pa la phan cung zad kyang mi 'dogs la/ gzugs la sogs pas kyang de la de bzhin no/ yang 'di de la zhon nas de dag la 'jug par byed de/ dper na glang po la zhon nas glang po bzhin no zhe na/ de yang rung ba ma yin te/ mi 'dod bzhin du'ang 'jug pa dang ldog pa mthong ba'i phyir/ bdag gis 'dod pas gzugs la sogs pa la 'jug pa dang ldog par 'gyur ba ni med do/

(4) phyogs gsum pa la rigs pa ni/ 'khri shing la sogs pa ni sa la brten cing/ de la brten nas gzugs la sogs pa skye ba dang/ gnas pa dang 'phel ba mthong ba'i phyir ro/ gzugs la sogs pa mi skye ba la sogs pa ni de ltar bdag la rag las pa ma yin te/ bdag med pa'i dus su yang phyi'i gzugs la sogs pa rang sar yod pa'i phyir ro/ gang dag gi ltar na rtsa la sogs pa srog yod pa de dag ltar na lan tshwa la sogs pa ma nges pa yin no/ zhes 'jig tshogs la lta ba nyi shu mngon par gzhom pa 'di man ngag gi don po yin nga sa 'dir rgya gzhung ltar rnam par bzhag pa yin no/

de'i phyir gzugs bdag ma yin pa dang/ bdag gzugs dang mi ldan pa dang/ gzugs la bdag gnas pa yang ma yin pa dang/ bdag la gzugs mi gnas pa de bzhin du tshor ba dang/ 'du shes/ 'du byed dang/ rnam par shes pa bzhi po yang [217] stong par shes nas 'jig tshogs la lta ba'i ri'i rtse mo nyi shu mtho ba ni ye shes kyi rdo rjes bcom pa la rgyun du zhugs pa'i 'bras bu thob pa ces bya'o/... (continued under bden bzhi)

Notes

In this passage, 'Jigs med gling pa discusses the Buddhist attempt to undermine the ingrained tendency to believe in a "self" (one of the four perverse conceptions) where there is actually only a bundle of five everchanging aggregates (see phung po). (See 'du shes phyin ci log for the preceding passage.)

References
Passage ID 368

[74-5] 'di na gnod pa'i rgyu 'bras mtha' yas pa
bdag nyid las byung sgra dang brag ca bzhin
bdag nyid ma byung gnod pa'i yul med pas
rang gi sngon byas rkyen gyis bos la ltos/

[749.6] de la bdag nyid zhes bya ba zhig gnod nas med par gyur na [750] pha rol po'am gzhan du 'dzin pa dang de la brten nas khro ba dang rtsod par 'gyung ba'i rgyu dang rkyen gang yang mi 'byung ste/ 'di ltar ca co'i sgra med na brag ca mi 'byung ba bzhin no/ de'i phyir na khong khro'am rtsod pa 'gyud pa la sogs ni phan tshun la ltos pa can yin pa dang/ khyad par tshe snga ma'am/ da lta'i gnas skabs su sngon la rang gis gnod pa'i rgyu ma bsgrubs na/ pha rol pos gnod pa'i 'bras bu 'byin mi nus te/ de bas na spyir bdag nyid yod pa la brten nas pha rol gyi gnod pa 'du byed pa dang/ khyad par rang gi sngon las la brten nas gnod pa'i yul du grub pa yin par shes dgos spyod 'jug/

Notes

In discussing patience that cannot bear the harming of others, 'Jigs med gling pa takes up the sense of self (bdag nyid) as the main source of strife between oneself and others, and the primary stumbling block on the path (based on Śāntideva's Bodhicaryāvatāra).

References
Passage ID 369

bdag gzhan gyi so mtshams ni/ bdag ces bya ba mngon zhen du bzung ba'o/ gzhan zhes bya ba phyogs ris su bcad pa'o/ de nyams su len pa'i dus bdag la bltas pas/ bdag tu bzung ba ma grub/ gzhan la bltas pas/ gzhan phyogs ris su 'dzin pa yang ma grub ste/ bdag gzhan gnyis ka sems/ sems kyi ngo bo bdag gzhan dbyer med par rang sar dag pa'i gnad do//

Notes

In discussing the interface between bdag and gzhan (twelfth of thirty-two) Padmasambhava defines each and indicates how self and other are only polarizing projections of the mind ("self" is to hold close, "other" is to set up a barrier) that are indivisible when one sees neither can be established ontically.

References
Other Dictionaries

Other Dictionaries

1. bod rgya tshig mdzod chen mo

[1355] རང་ཉིད་དམ་ང་། ... བདག་གི་ཕ་མ་ལས་ཀྱང་བཀའ་དྲིན་ཆེ། ... བདག་ཏུ་མ་བཟུང་བ། ... གཞན་གྱིས་གདག་ཏུ་འཛིན་པ། ... དོན་གནད་འདི་ང་ལ་རྒྱུས་ཡོད་པས་བདག་དྲག་སྙམ་པ་འདུག ... 

2. Thupten Phuntsok Dictionary

རང་ཉིད་དམ་ང་། བདག་གི་ཕ་མ་ལས་ཀྱང་བཀའ་དྲིན་ཆེ། བདག་ཏུ་མ་བཟུང་བ། གཞན་གྱིས་བདག་ཏུ་འཛིན་པ། དོན་གནད་འདི་ང་ལ་རྒྱུས་ཡོད་པས་བདག་དྲག་སྙམ་པ་འདུག

3. dag yig gsar bsgrigs

༡ རང་ཉིད་ཀྱི་མིང་སྟེ། བདག་གི་དཔེ་ཆ། བདག་གཞན་གཉིས་ཀ བདག་ཅག་ཅེས་པ་ལྟ་བུ།

༢ རྒྱུ་ནོར་སོགས་སུ་ལ་དབང་བའི་མི་སྟེ། རང་ཁྱིམ་རང་བདག་བྱེད། ཐུན་མོང་གི་རྒྱུ་ནོར་སྒེར་བདག་མ་བྱེད་ལྟ་བུ།

༣ ཉར་ཚགས་བྱེད་པའི་མིང་སྟེ། བདག་བྱས ། བདག་གཉེར་བྱས ། བདག་དོ་དམ་བཟང་ བོ ་བྱས་ལྟ་བུ།

༣ བྱ་དངོས་གང་ཞིག་འབྱུང་བའི་རྐྱེན་གཙོ་བོ། ( བདག་སྐྱེད )

༡ ( མངོན ) ཚངས་པ། ( ༢ ) བདག་ཉིད་ལྷར་བསྐྱེད་པ་སྟེ། རང་ཉིད་ལྷའི་རྣལ་འབྱོར་གྱི་བཟླས་པ་དང་ཉེར་བསྡུ་བྱ་བ་ལ་སོགས་པ། ( བདག་འཇུག ) གཞན་ལ་དབང་མ་བསྐུར་གོང་། སློབ་དཔོན་རང་ཉིད་ཡེ་ཤེས་ཀྱི་དཀྱིལ་འཁོར་དུ་འཇུག་ཅིང་ལྷའི་སྐུ་གསུངས་ཐུགས་ཡོན་ཏན་འཕྲིན་ལས་དང་དབྱེར་མེད་དུ་ལྟ་བའི་དབང་བླངས་པ་དང་། སློབ་མ་གཞུག་པར་གནང་བ་ནོད ་པ ། ( བདག་འབྲས ) འབྲས་བུ་ལྔའི་ནང་གསེས། རང་རྒྱུས་རང་དབང་དུ་བསྐྱེད་པར་བྱ་བ་སྟེ། སྡིག་པ་བྱས་པས་ཡུལ་ངན་པར་སྐྱེ་ཞིང་། དགེ་བ་བྱས་པས་ཡུལ་བཟང་པོར་སྐྱེས་ནས་བདག་པོ་བྱེད་པ་བྱེད་རྒྱུའི་འབྲས་བུ་རྣམས་སོ། ( བདག་མེད )

༡ བདག་བཟུང་བྱེད་མཁན་མེད་པ། ནོར་བདག་མེད་བྱང་གི་འབྲོང་ལྟ་བུ།

༢ བདག་མེད་པའི་བསྡུས་ཚིག

4. smon lam tshig mdzod chen mo

1.(ཚབ་ཚིག) རང་ཉིད་དམ་ང་ཞེས་པ་དང་འདྲ་སྟེ།

2.ཉར་ཚགས་བྱེད་པའི་མིང་།

5. Negi Tibetan-Sanskrit Dictionary

1. = ང aham — འདི་ནི་བདག་གོ། eṣo'hamasmi a.śa.270kha/248; འདི་ནི་བདག་གིའོ༎ etanmama a. śa.270kha/248 2. ātmā

i. = རང svaḥ — བདག་རིག ātmavit pra.vā.132ka/2.364; བདག་གི་གཏམ ātmakathā a.sā.295kha/167; svaḥ — བདག་གི་སེམས svacittam a.śa.13kha/12; བདག་གི་ལུས་དང་འབྲེལ་བ svaśarīrasambaddham abhi.sphu.281ka/1116; nijaḥ — དེ་ཡི་བདག་གི་རང་བཞིན་འདི༎ nijastasya svabhāvo'yam ta.sa.16kha/ 186

ii. = རང་བཞིན svabhāvaḥ — བདག་སྟེ་རང་བཞིན ātmā ca svabhāvaḥ ta.pa.250ka/974

iii. pā. dravyapadārthabhedaḥ — རྣམ་པ་དགུ་ཞེས་བྱ་བ་ནི། མདོ་ལས་ས་དང་ཆུ་དང་མེ་དང་རླུང་དང་ནམ་མཁའ་དང་དུས་དང་ཕྱོགས་དང་བདག་དང་ཡིད་ཅེས་བྱ་བ་ནི་རྫས་དག་ཡིན་ཞེས་བྱའོ༎ navadheti

‘pṛthivyāpastejovāyurākāśaṃ kālo digātmā manaḥ’ (vai.da.1/1/4) iti sūtrāt ta.pa.257kha/231; བདག་ནི་འབྱིན་པ་དང་སྡུད་པར་བྱེད་པའི་སྐྱེས་བུ་སྟེ། དེ་ལས་གཞན་ཡང་འཁོར་བ་ཡིན་ནོ༎ ātmā sṛṣṭisaṃhārakāraka ekaḥ puruṣaḥ, tadanyaśca saṃsārī ta.pa.142ka/13; འདི་ནི་བདག་གི་བདག་ཡིན་ནོ༎ eṣa me ātmā a.śa.270kha/248; bo.a.15kha/6.27 3. = བདག་ཉིད་ཨོ mayaḥ — འདི་ལྟར་འགྲོ་བ་སངས་རྒྱས་བདག། yasmād buddhamayaṃ jagat he. ta.11ka/32 4. = བདག་པོ adhipatiḥ — ཤར་ཕྱོགས་ཡུལ་གྱི་བདག prācyānāmadhipatiḥ ma.mū.200ka/216; adhipaḥ — གླིང་བདག་མཆོག་དང་རིན་ཆེན་གཟུགས་དང་དྲི་མེད་ཁམས་མཆོག་མཚུངས་པ་ཉིད༎ dvīpāgrādhiparatnabimbavimalaprakhyaḥ sa dhātuḥ paraḥ ra.vi.106kha/60; patiḥ — གླིང་རྣམས་ཀུན་གྱི་བདག་གྱུར་ནས༎ sarvadvīpapatirbhūtvā a.ka.46ka/4.117; བུ་མོ་ཁྱོད་ཀྱི་བདག། /དེ་ནི་འཚོ ayaṃ jīvati te putri patiḥ a.ka.313ka/108.184; paḥ — རི་དྭགས་ཁྱུའི་བདག mṛgayūthapaḥ a.ka.257kha/30.34.

6. Jeffrey Hopkins Dictionary

Hopkins' Translations: self; I [can be used to refer to oneself]; nature; entity
Sanskrit: {MSA,MV}ātman; aham; {MSA}sva; {C}ahu; {C}hu (=aham); ātma {GD:594}; ātmā
Comment: it is said that in general self, person, (gang zag, pudgala) and I (nga, ahaṃ) are equivalent, in the particular context of the selflessness of persons self and person are not at all equivalent and do not at all have the same meaning. In the term selflessness of persons, self refers to a falsely imagined status that needs to be refuted, whereas persons refers to existent beings who are the bases with respect to which that refutation is made. All four Buddhist schools, therefore, hold that persons exist; they do not claim that persons are mere fictions of ignorance.དེ་ལྟར་དུས་གསུམ་འདས་པའི་བདག་འཇིག་རྟེན་དོན་དུ་ཅི་ཡོད་དམ། 
How could the world exist in fact, With a nature passed beyond the three times ...? (tarikālyavyativṛttātmā loka evam kuto 'rthataḥ) [NPG, vs. 63]

7. Rangjung Yeshe Dictionary

1) atman, I, me, self, oneself, ego, myself. 2) vi. to belong to, own, 3) essence, self- entity, identity, བདག་ཉིད་; 4) ruler, king, source; soul; master; great being, sovereign. Syn བདག་པོ་

8. Ives Waldo Dictionary

1) I; 2) ego; 3) nature; 4) belong to, own[er] (5)ruler, king, sovereign, lord (6) great being, master (/ [me, [my/1]self, atman, essence, identity,, source]

1) I; 2) ego; 3) nature; 4) belong to, own[er]; 5) ruler, king, sovereign, lord; 6) great being, master

9. Jim Valby Dictionary

atman, ego, self, one's self, I, master, solid matter, person, self-identity, one's own state, state, substance, true state, identity

10. Richard Barron Dictionary

བདག་པོ་ lord/ master; owner; agent

identity (with inherent existence); soul

Phoneme:

Sanskrit

  • sva
  • vayam
  • aham
  • ātman
  • ātmā